måndag 28 augusti 2017

Somliga dagar...

Somliga dagar alltså. När den stora ungen tramsar och busar och inte lyssnar och den lilla ungen kinkar och gnäller - då är jag inte den förälder jag vill vara. Tappade det idag utanför bibblan i vår stadsdel, naturligtvis inför en åskådare (som säkert övervägde att ringa soc pga min bristande föräldraförmåga). Jag skrek, skällde och svor och drog T i armen och var allmänt...arg och onödigt hård. Usch. Hatar när det händer, vilket tack och lov inte är så ofta. Hatar också all den ensamhet det ibland innebär att vara förälder (i alla fall för mig), särskilt under föräldraledigheten. Det är inte meningen att man ska vara ensam med två barn, eller ens ett. Så mycket enklare det vore ibland om man levde i ett kollektiv och hjälptes åt med barnen. Tror verkligen att sådana tillfällen som inträffade idag skulle hända mycket mer sällan om man var fler som delade på ansvaret.

2 kommentarer:

  1. Ja ensamt är ordet... förstår att det är fullt upp med två barn på egen hand. Förhoppningvis "lönar" det sig i längden😬

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man får hänga på babycaféer, öppna förskolor och dylikt - finns nästan alltid åtminstone en trevlig morsa där.

      Skulle säga att det lönar sig redan nu. Det är faktiskt rätt härligt nästan jämt (och väldigt intensivt också).

      Radera