Idag har jag verkligen känt mig som en "supermom" - eftersom jag lyckades få hem mig själv, T och H från föris i ösregn utan att någon av oss tappade förståndet. Harriet åkte vagn till förskolan och satt i bärselen på vägen hem och T gick en bit och accepterade sedan att stå på ståbrädan (halleluja!). Väl hemma fick T titta på Alfons Åberg på Netflix och jag började med maten (fortfarande med Harriet i selen) och kände mig ännu lite mer som en supermom. Det gick ju - jag kan faktiskt ha hand om båda kidsen ensam och laga middag! Praise the lord etc.
.
(Kommer jag bli en sådan där irriterande förälder nu som glömmer bort hur jobbigt det är att ha ett barn och hånskrattar åt enbarnsföräldrar som beklagar sig över småbarnslivet? Hoppas inte för det är ett beteende jag har väldigt svårt för.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar