20 månader.

T, 20 månader, är ett glatt och busigt barn som vill göra allt som hans föräldrar gör, t ex dricka kaffe och öl, städa, sitta på en vanlig stol (och inte den höga barnstolen) och använda kniv och gaffel. Det är med andra ord mycket härmande och efterapande just nu (och frustration när jag eller Anders inte låter honom göra som han vill).

T är betydligt mindre mammig numera och pappa är nästan lika bra som mamma. Andra människor är roliga att underhålla men inte att t ex sitta i knät hos.

Nya ord och lekar kommer hela tiden. Några nya ord är naaaj (med skånskt uttal), bebis, traktor, docka, kaka, bulle och juice. Nytt på lekfronten är att han börjat leka med dockor, dvs bär med sig dem överallt. Dockorna eller gosedjurskatten ska gärna följa med till dagmamman eller vara med vid nattningen och under bilresor. Det är något nytt, T har aldrig tidigare velat ha med sig ngt "snutteobjekt".

Med gosekatten i bilen.

Något som är oerhört intressant är bilar, traktorer, grävskopor och tåg. Lycka är att under promenaden till dagmamman få se ett antal tåg passera. En favoritleksak är den verklighetstrogna grävskopan (eller hjullastaren som den tydligen heter).

T:s personlighet och egenskaper kommer fram mer och mer. Jag tycker det är väldigt tydligt att han är mitt och Anders barn: han har mitt humör (ibland i alla fall) och delar min tendens till att vara mycket bestämd med vad han vill och inte vill. Han gillar, precis som jag, att spexa och skämta. Han har dock fått Anders godmodighet, oräddhet, nyfikenhet och tekniska intresse (baserat på att hans frekvent förekommande duplo-, vatten- och bygglekar). Och precis som oss båda älskar han att läsa och är lugn (alltså, han är såklart busig och har mycket spring i benen som väl alla ettochetthalvtåringar är men han är samtidigt lugn som person).

På promenad i Götelaborg.