tisdag 28 oktober 2014

Något rätt måste vi gjort.

Torsten håller på att inskolas för fullt hos dagmamman nu (och nästa vecka börjar han på riktigt, hjälp!) vilket går bra. Lite ledsen är han när Anders går därifrån men det går över snabbt och han verkar finna en trygghet i dagmamman. Bara att hålla tummarna för att det fortsätter så här.

Idag hade dagmamman sagt till Anders att hon tycker att Torsten är ett lugnt barn och att han verkar vara säker i sig själv. Det där med att han är lugn håller vi kanske inte helt med om men det var väldigt roligt att få höra att han är säker i sig själv (skulle vara intressant att få veta varför hon tyckte det). Då måste vi ju ändå ha gjort något rätt. Jag menar, det här med att vara förälder - man har ju ingen aning om vad man egentligen sysslar med. Man får ju bara göra det man tror är rätt och hoppas att man inte förstör sitt barn fullständigt på vägen.

lördag 25 oktober 2014

Att åka tåg med T.

För ganska exakt elva månader sedan åkte jag ensam med Torsten till Götelaborg. Torsten, två månader gammal, sov som en stock under resan och vaknade tio minuter innan tåget rullade in på Götelaborgs centralstation.

Igår åkte jag tåg med Torsten, tretton månader, till Växjö och idag har vi varit i Malmö. Fyra tågresor på sammanlagt cirka fyra timmar. Hur många minuter av dessa fyra timmar som T sov? Noll. Hur många rundor vi gick fram och tillbaka i tåggångarna? En miljard ungefär. Hur många minuter T satt stilla? Tjugo cirka. Hur många hundar, barn och vuxna T hälsade på? En miljon kanske. Hur många av dessa som blev totalchamade av Världens Gulligaste Onge™? Alla.


Supercharmör since 2013.

onsdag 22 oktober 2014

Läser lyssnar tittar oktober - the Torsten edition

I oktober...

läser Torsten: Toto tittut av Emma Virke. Som han gillar denna fint illustrerade pekbok! Boken har hål där man kan in stoppa fingrarna som då blir Totos arm, ben, masken i ett äpple osv. Bäst enligt Torsten är dock den sida där det finns ett hål för näsan. En genialisk bok i sin enkelhet. Det är mycket spännande tycker Torsten att undersöka varifrån den där näsan eller det där fingret egentligen kommer och att testa att själv stoppa in fingrarna.



lyssnar Torsten på: musiken från filmen Krakel spektakel (finns på spotify) har gått varm här hemma. Prästens lilla kråka är också en favorit, mest för att man kan göra skojiga rörelser till den.

tittar Torsten på: barn, hundar och grävskopor är nog det mest spännande just nu.

söndag 19 oktober 2014

13 månader (och en dag)

(När börjar barns utvecklingstakt saktas ner? Om den nu gör det, men det måste den väl, för det kan ju inte alltid gå så här snabbt. Eller? Gah, jag hinner inte med!)

Sedan några dagar tillbaka går Torsten mer än vad han kryper. Gullighetsnivån när man ser honom med det fjuniga lilla huvudet och de små pinnarna till ben stappla framåt? Megahög.

Det är en helt ny nivå på kommunikationen nu. Inte för att T säger så många ord men det märks att han förstår vad vi säger och han kan lättare förmedla vad han vill. Det märks också att han börjar förstå hur saker och ting hänger ihop. Tar jag fram en socka försöker han sätta på den på foten. Pratar jag om hans hand tittar han på handen. Han känner igen sina olika böcker och vet vilka han tycker om. Han vet vilken dörr i källaren som leder till trappan upp till vår lägenhet. När Anders diskar pekar han på stolen för att visa att han ska stå på den bredvid Anders. Det är så otroligt häftigt tycker jag, att se hur Torsten börjar förstå och ta in sin omvärld.

Torsten har lärt sig klättra upp på saker (dags att ta barnsäkrandet av läggan till nästa nivå) och att vinka (fast han gör det åt fel håll). Han älskar att stapla saker på varandra och att stoppa grejer i hål. Till exempel ska tallriken vändas upp och ner och sedan ska pipmuggen stå ovanpå tallriken och skeden ska placeras på muggen. Han har även börjat slänga saker i toaletten, något som alla barn verkar tycka är spännande under någon period i sitt liv. Hittills har ett par skosulor och några sockar fått se porslinstronen från insidan.

<3

fredag 17 oktober 2014

Att inte riktigt passa in.

Ibland (ganska ofta) känner jag mig lite som ett ufo bland andra mammor. Som att jag inte riktigt passar in. Som att mycket av det jag tycker och gör passar bättre in på en typisk pappa än en typisk mamma (jag är medveten om att jag generaliserar grovt nu, naturligtvis är inte alla mammor eller pappor likadana). På vilket sätt skiljer jag mig då från andra mammor? Jag var "bara" föräldraledig i 6,5 månader och sedan började jag jobba heltid. Jag är öppen med att jag inte trivdes med att vara föräldraledig. Jag ska ofrivilligt gå ner till 75% i november. Jag har inte dåligt samvete för att jag jobbar och trivs med att jobba. Beroende på vilka föräldrar jag umgås med kan jag också känna mig som en udda fågel för att jag samsover med mitt barn, vill att föräldraförsäkringen ska delas 50/50, tycker att det här med genus är viktigt, vill tillämpa ett "mjukt" föräldraskap osv osv.

Det känns lite som när jag var tolv och insåg att jag inte betedde mig typiskt "tjejigt". Jag var lite för högljudd, tog lite för mycket plats och var lite för stökig. Jag var inte så lugn, tyst och snäll som jag "borde" ha varit för att passa in. När jag var tolv tyckte att det var väldigt jobbigt att vara annorlunda (jag vet inte om jag var så himla annorlunda egentligen men det var i alla fall min upplevelse att det var så. Precis som jag nu upplever det som att jag inte helt passar in i en viss mammamall). Idag tycker jag inte att det är särskilt jobbigt, mest bara... Obekvämt. Det skaver liksom. Det är väl en ganska grundläggande mänsklig grej, viljan att passa in, att känna grupptillhörighet. Att vara som "alla andra". Vilket i och för sig låter väldigt trist när jag tänker på det. Och det är ju så inte jag, egentligen. Att vilja anpassa mig till någon förutsägbar mall, alltså.

/Wannbe-hippie-morsan

onsdag 15 oktober 2014

Dags att prata allvar.



Oktober är inte bara bröstcancermånad utan även 'domestic violence awareness'-månad. Domestic violence kan översättas till mäns våld mot kvinnor - för jo, domestic violence eller våld i nära relationer som det ofta kallas, handlar i den absoluta majoriteten av fallen om mäns våld mot kvinnor. Cirka 17 kvinnor dör varje år i Sverige till följd av mäns våld. Fler kvinnor i världen dör pga mäns våld än av cancer, trafikolyckor, malaria och krig sammanslaget. 2013 anmäldes 2 136 fall av grov kvinnofridskränkning i Sverige. Osv osv osv.

Mäns psykiska, fysiska och sexuella våld mot kvinnor är ett gigantiskt demokratiproblem som det pratas alldeles för lite om. Jag blir så arg över att F!, det enda parti som aktivt driver jämställdhetsfrågor och för upp dem på den politiska agendan, inte kom in i riksdagen. Hur kan folk inte tycka att mäns våld mot kvinnor är viktiga frågor? Varför diskuteras föräldraförsäkring, lika lön och fler kvinnor i styrelser men inte det sexuella våldet alla kvinnor måste förhålla sig till? Eller ja, klart jag vet svaret på det. För att våldet pekar ut män som förövare. Män vill inte pekas ut som förövare och kvinnor vill inte peka ut män och därmed stöta sig med dem. Jag undviker också i viss mån att diskutera den här typen av problematik för att jag är feg och inte vill vara den jobbiga. Hon den där feministen som alltid ska gapa om våldtäkter och annat otrevligt på kafferasterna.

Men seriöst, det håller inte. Vi kan inte vara så här fega. Bara i lilla Sverige dör alltså 17 kvinnor årligen för att män dödar dem. Hur många är det inte då i hela världen som blir offer för mäns våld? Hundratusentals, miljoner kanske. Det är dags att prata allvar.

måndag 13 oktober 2014

En oslagbar kombination.

I helgen hängde vi i Schövde (staden som ingen behövde) och ägnade oss bland annat åt att plocka svamp. Hittade massa kantareller som vi sen stekte i smör och åt. Alltså, SÅ GOTT! Smörstekta kantareller är defininitivt med på min lista över topp femton bästa smakerna.

 Världens finaste ryggsäck! Och jösses Amalia så mycket skönare det var för ryggen att bära så här.

 Fikapaus.


Mycket spontant gruppfoto.

Mysighetsnivån på att göra skogsutflykt en solig höstdag? Mycket, mycket hög. Det här var faktiskt T:s första riktiga skogshäng men troligen inte den sista. För kombinationen skog + höst (bästa årstiden) + kantareller = oslagbar.

torsdag 9 oktober 2014

Den heliga kon.

Apropå Katarina Wennstams fantastiska krönika i SvD häromdagen (och det faktum att den här diskussionen ständigt kommer upp) så känner jag att jag måste skriva av mig om den mest heliga av kor: föräldraförsäkringen och debatten om hur den ska delas mellan föräldrarna.

Precis som Wennstam skriver är föräldraförsäkringen den enda statliga försäkringen där staten, enligt mångas uppfattning, absolut inte får lägga sig i. Trots att det är staten som betalar ut den, trots att det är skattebetalarnas pengar som bekostar den. Ingen ifrågasätter att staten sätter upp villkor för a-kassan, socialbidraget eller sjukpenningen - men föräldrapenningen, den får icke röras. Där ska föräldrarna ha absolut bestämmanderätt. Varför?

Folk får väl stanna hemma hur länge de vill med sina barn men varför ska skattepengarna gå till att upprätthålla ett ojämställt system? Vill föräldrar vara hemma länge kan de bekosta det själva. Föräldrapenningen är redan oerhört generös. Jag vill att jag och alla andra tuttbärare ska ha samma möjligheter och förutsättningar som snoppbärare i arbetslivet. Jag tror inte det är möjligt utan en individualiserad föräldraförsäkring som delas 50/50 mellan föräldrarna. Klart att en arbetsgivare hellre anställer en man som kanske tar ut max tre månaders föräldraledighet (naturligtvis på sommaren) än en kvinna som är hemma ett år och dessutom tar 80% av allt vabande.

Argumentet att många inte skulle ha råd att dela 50/50 tycker jag inte är hållbart. Att kvinnor tar större delen av föräldraledigheten är en stor orsak till att kvinnor har lägre löner. Det blir en ond cirkel - kvinnors lägre löner leder till att kvinnor tar ut föräldraledighet i högre grad än män vilket gör att lönerna fortsätter vara låga osv. Jag tror att kvinnors löner skulle höjas om föräldraledigheten delades 50/50. Dessutom är det ju så att även i familjer där kvinnan tjänar lika mycket som eller mer än mannen tar hon ut mer eller lika mycket som mannen. Jämställdhetsbonusen har inte heller ökat mäns uttag av föräldradagarna. Så ekonomin är knappast den största orsaken till det ojämställda uttaget.

Om vi vill få jämställdhet inom de närmsta, tja, femtio åren tror jag att vi måste ha en individualiserad föräldraförsäkring. Ojämställdhet är inte en fråga på individuell nivå utan ett strukturellt problem som måste lösas genom lagstiftning.

tisdag 7 oktober 2014

Tittar lyssnar läser oktober.

I oktober

...tittar jag på: Kristina Lugns bokcirkel på SVT. Älskar att få "delta" i intelligenta människors samtal. Gillar Kristina Lugn och övriga karaktärer skarpt (förutom Anna som mest svär och är tvär). Personerna som är med är som en mer intellektuell version av Paradise hotell-deltagarna (säger jag som inte sett ett enda avsnitt av PH), dvs lite udda, knäppa och i avsaknad av vissa sociala spärrar. Enda smolket i den här lilla pärlan till tv-serie är att nästan alla böcker de läser är skrivna av män. Synd.

Varning för spoilers - Homeland säsong fyra har precis dragit igång och Den. Är. Så. Bra! Sitter typ och biter på naglarna för att det är så spännande. Dock mår jag dåligt av relationen mellan Carrie och hennes dotter. Så jobbigt att se bristen på anknytning från Carries sida och att hon inte alls connectar med sitt barn. Men samtidigt gillar jag att den här typen av dysfunktionell mamma-barnrelation överhuvudtaget får finnas med i en tv-serie, det hör verkligen inte till vanligheterna.

Ett härligare liv med Hannah och Amanda tittar jag också på. Programmet är ungefär som deras podcast (pratigt, känslosamt, flamsigt och roligt) så får man inte tillräckligt av dem där är det här perfekt för att få en ännu en dos dos av systrarna.

Visst är det härligt att hösten kommit och att alla serier därmed dragit igång? Alla program jag tagit upp här finns för övrigt på SVT play.

...lyssnar jag på: inget nytt under solen här - jag lyssnar på mina vanliga poddar; Fredagspodden, Blankens Swanberg och Lunch med Montelius. Skulle gärna vilja ha någon mer podd att lyssna på, någon med lite mer djupsinniga analyser och funderingar om, tja, livet och sådant där. Någon som har något tips?

...läser jag: Steglitsan av Donna Tartt. En riktig bladvändare, precis som Den hemliga historien. Boken är spännande och underhållande och välskriven. Huvudpersonen, Theo, förlorar sin mamma i en explosion på ett konstmuseum. I tumultet som uppstår stjäl han en värdefull tavla från museet och efter det går ungefär allt i hans liv utför. Jag har inte läst färdigt boken än men hittills är den mycket lovande, förutom att saker och ting utvecklar sig lite väl katastrofalt. Precis allt behöver kanske inte gå åt helvete? Älskar skönlitteratur som involverar konst i handlingen och under läsningen av Steglitsan har jag blivit sugen på att läsa konstvetenskap och börja samla på konst. Kanske skulle ge upp juridiken och bli konstsamlare/-handlare istället?