SVT sänder ett nytt program som ifrågasätter feminismen och första avsnittet av tre visades igår. Fittstim - Min kamp heter det och går ungefär ut på att Belinda Olsson tycker att feminismen idag bara behandlar perifera frågor, är världsfrånvänd och inte till för "vanliga kvinnor". För att exemplifiera detta besöker hon bland annat en mamma som inte vill berätta vilket kön hennes barn har (det är mycket oklart varför just denna mamma anses vara en genomsnittlig representant för feminismen, särskilt som kvinnan inte en enda gång under intervjun nämner ordet feminsm) samt en förskola där personalen använder ordet "hen" (för Belinda Olsson kan inte alls förstå att det skulle finnas någon poäng med det ordet och så gör det ju alla stackars barn förvirrade). Och så intervjuar hon några kvinnor på stan och frågar om de kallar sig feminister men det gör de inte. Ja men då så, då fattar vi ju att feminismen är något konstigt och extremt som bara vissa elitistiska kvinnor kan känna igen sig i!
Den enda personen som kallar sig feminist som får komma till tals är Gudrun Schyman och hon hinner ungefär säga att feminismen idag ägnar sig åt viktiga saker och sedan klipps hon bort. Dessutom, tycker Belinda Olsson, har vi ju det så bra i Sverige så vad har svenska kvinnor egentligen att klaga på? Tja, jag är ju en elitistfeminist som inte vet hur "vanliga kvinnor" tänker men jag tror att till exempel kvinnor som utsatts för våldtäkt inte skulle hålla med om att vi har det så himla finemang här.
Visst, man behöver inte tycka att hen är ett bra ord, men att säga att det är en perifer fråga? Jag tror inte att exempelvis personer som varken identifierar sig som män eller kvinnor håller med. Och alla de kvinnor som arbetar i kvinno/tjejjourer, ägnar de sig också åt världsfrånvända frågor? Eller alla de feminister som ger upp ett ramaskri och skapar debatt varje gång en våldtäktsman går fri, borde de göra vettigare saker? Fast Belinda Olsson kanske inte tycker att de är typiska feminister, vad vet jag.
Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om det här men jag pallar inte. Läs vad Maria Sveland sagt istället, eller Moa Svan.
OBS, jag anser absolut att feminismen kan - och bör - ifrågasättas men det blir så konstigt när man tar kritiken på en sådan här individnivå. Att en person utifrån sitt eget perspektiv och godtycke pratar med random andra personer om en stor folkrörelse men bara väljer små, små bitar ur den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar