Tre frickin månader!

Alltså, kan någon förklara för mig hur det är möjligt att det har gått tre månader sedan jag låg på sjukhuset i Kristianstad med ett litet, litet knyte på bröstet och försökte greppa att jag precis blivit mamma? Om tiden ska fortsätta gå så snabbt som den gjort sedan Torsten föddes så kommer han ju ta studenten typ... imorgon (apropå imorgon så ska han få tremånadersvaccinet då, usch och fy. Det ser jag inte fram emot).

Han har börjat ha storlek 68 i kläder nu. De är liiite stora men kläderna i 62 börjar bli liiite små (plus att jag tröttnat på dem och vill ha nya grejer att klä honom i). Och kolla kinderna, de är riktigt runda och gosiga nu. Babyhull alltså, bästa någonsin:))))

Hur är livet med Torsten i övrigt då? Rätt smidigt numera. Han är för det mesta en glad prick som gillar att ligga på en filt på golvet och lyfta benen rakt upp i vädret och kolla på vad mamma och pappa gör. Ganska lättroad med andra ord... Han fortsätter att sova bra på nätterna, vaknar var tredje-fjärde timme och vill äta men somnar sen om med en gång. Ibland har han svårt att komma till ro på kvällen men brukar somna vid kl 21-22. På dagarna sover han inte mycket, max två timmar och oftast lite drygt en timme plus att han ibland sover en liten stund direkt när han ammat. Han ammar fortfarande långa stunder men (ibland) utan amningsnapp! Bara sådär började han suga utan den och det funkar bra, förutom att det gör lite ont emellanåt. Kanske är det bara en vanesak, jag hoppas det. Vore skönt att slippa amningsnappen framöver även om det fungerar bra med den.

Annars är jag mest förundrad över att jag faktiskt är den här lille killens mamma? Att jag får vara med och se honom växa upp, hur fantastiskt är inte det!