Om amning #2 - överproduktion av mjölk

När jag började amma Torsten körde jag med ett bröst per amningstillfälle. Jag tyckte det fungerade bra, han blev mätt och lugn och det var aldrig några problem att få mjölken att rinna till. Jag hade mycket sällan spända bröst. BVC-sköterskan tyckte dock att jag skulle amma från båda bröna vid varje amning för att det annars gick för lång tid mellan amningarna för att hålla mjölkproduktionen igång. Jag tyckte att det verkade onödigt, eftersom det uppenbarligen kom tillräckligt med mjölk (jag menar, Torsten har gått upp som han ska hela tiden och det märktes att han blev mätt, oavsett vilket bröst han ammades på) och krångligt, varför hålla på och greja med båda bröna om det räcker med ett? Jag hade fått in en bra amningsrutin som jag nu skulle ändra på. Jag hade dessutom läst att det skulle räcka att amma en gång per dygn för att hålla mjölkproduktionen igång så jag förstod inte riktigt varför jag tvunget skulle köra med båda bröna varje gång. Men eftersom jag är förstagångsmamma och aldrig gjort sådant här förut vågade jag inte lita på vad jag själv tyckte och börjadeistället följa BVC-sköterskans råd. Nu fick Torsten först amma från ena bröstet, sedan rapas och bytas på, läggas vid andra bröstet och sedan rapas igen. Bökigt, minst sagt.

Efter ett tag började det göra ont i bröna när jag inte ammat på en stund, efter kanske två timmar. Så hade det inte varit tidigare, när jag körde på ett bröst i taget. Jag tyckte också att Torsten blev skrikigare efter amningarna och kräktes mer och oftare. Tidigare hade han nästan alltid somnat efter en amning men det gjorde han sällan nu. Dessutom började det läcka väldigt mycket från brösten. Jag tyckte att det var lite jobbigt, men tänkte att det var väl så det skulle vara, tills jag ramlade över det här blogginlägget. Då gick det upp ett ljus hos mig - antagligen överproducerade jag mjölk, ett fenomen jag aldrig hört talas om (däremot hade jag hört mycket om det motsatta, att det kommer för lite mjölk). Så nu kör jag på så kallad blockamning, efter tips bl a härifrån, för att komma till rätta med det här.

Jag hoppas att blockamningen ska göra att amningen blir lika smidig som den var tidigare. Jag tycker redan, efter bara en dag, att det blivit bättre (dock att det spänner som attan i bröna just nu, jag antar att det kommer göra det under övergångsperioden). Och jag hoppas att jag framöver våga lita på min instinkt och göra det som jag tycker känns bäst för mig och Torsten istället för att följa andras råd.